Då var det dags för några sammanfattande reflektioner
En trevlig konferens, men som tyvärr inte låg i den tekniska framkanten (lite absurt med tanke på konferensens tema). Lite för långa konferenspass, några tidsmässiga hål i programmet hade varit önskvärt, och någon typ av sociala aktiviteter förutom lite öppningsmingel och en konferensmiddag hade jag nog förväntat mig (detta är jag van från liknande stora konferenser jag har deltagit i mitt eget ämne).
Förkortningar: som någon annan påpekade användes olika förkortningar flitigt och med tanke på att en del är helt nya på denna konferens kanske man skall vara lite försiktigare med användandet av förkortningar. För att ge ett exempel, LMS känner jag till sedan tidigare (på svenska lärplattformar), nya för mig var för VLE och PLE. VLE måhända samma som LMS men kan också stå för något annat. PLE skall uttydas Personal Learning Environment och står i kontrast mot VLE (och därmed också LMS?).
Vilka åker?: jag funderade lite över vilka som åker på denna typ av konferens. Jämfört med de vetenskapliga konferenser jag tidigare deltagit i, och som har varit baserade på en ämnesmässig tillhörighet eller forskningsmässiga gemensamma teman, så känns denna konferens lite mer spretig (men den kanske skall vara det och det är kanske charmen med denna typ av konferens). Jag uppfattar att det finns tre olika typer av deltagare; forskare i pedagogik, lärare med bas i olika ämnen som har experimenterat lite på hemmaplan och representanter för olika typer av organisationer. Den andra gruppen har lite av glada amatörer över sig med en låg teoretiskt förankring och brist på koppling till existerande forskning. (Detta är naturligtvis en generalisering från min sida och det finns de som detta inte stämmer in på).
Detta stämmer överens med det intryck jag har fått på mitt eget lärosäte av hur man ser på pedagogisk utveckling: skall man ägna sig åt pedagogisk utveckling, pedagogisk kompetensutveckling (läsa högskolepedagogiska kurser) eller prova nya grepp i sin egen undervisning så ställs inte några krav på teoretisk medvetenhet eller inläsning av den pedagogiska forskningen. Visst, jag förstår att skall man prova nya grepp i sin egen undervisning eller ägna sig åt pedagogisk utveckling, så är det inte pedagogisk forskning man skall bedriva. Men säg att man vill prova att använda exempelvis bloggar i sin egen undervisning, borde man inte då rimligtvis försöka först ta reda på vilka pedagogiska vinster (eller förluster, för den delen också) andra som använt sig av bloggar i undervisningen har gjort eller tyckt sig se.
Lärplattformar: något som diskuterades mycket var lärplattformar, om det positiva och det negativa med dessa och deras begränsningar och hur dessa inverkar på pedagogiken, samt vilken lärplattform som är ”bäst”. Man skulle kanske kunna tal om en trend bort från lärplattformar, men samtidigt är det oklart hur man vill organisera lärandet i en distansundervisningssituation istället, mao hur skall man utforma en PLE. Helt klart behöver lärplattformarna utvecklas så att man kan prata om LMS 2.0 (för att använda analogin med web 2.0).
Bibliotekens roll: något som poppade upp några gånger var bibliotekens roll i lärandet och inte bara ett ställe där man lånar böcker eller söker information. Jag skall villigt erkänna att jag inte tänkt på biblioteket i dessa termer utan uppfattat att bibliotek 2.0-trenden som något separat och skilt från utvecklande av distanspedagogik och elärande, men jag kanske får tänka om på denna punkt.
Bästa presentatörerna och presentationerna
Avslutningsvis en liten topplista över de bästa presentatörerna/presentationerna under konferensen:
- Anna Kirah, Danmark. Helt lysande, både själva presentationen och själva budskapet. Hade gärna lyssnat mer på henne. Hennes budskap, bland annat om hur vi skall förstå barn och ungdomars beteende på nätet, påminde mig lite om det som en av mina andra favoriter brukar förmedla, Elza Dunkels från Umeå, som också nämndes i vår kvällsdiskussion.
- Nan Scantlebury, England, som pratade kring kollaborativt lärande och användande av webb 2.0. Genomtänkt och bra presentation.
- Stella Porto, USA, som pratade om konsekvenserna och implikationerna för ”the faculty” av att använda sig av webb 2.0-resurser i utbildning
- Steve Wheeler, England, om att använda bloggar som ett mentorredskap och de blandade slutsatserna man kan dra av detta
- Den norska presentationen (osäker på namnen på det som faktiskt gjorde presentationen) om de digitala infödingarna och om att det är en mer blandad bild och den digitala klyften inte enkelt går att hänföra till (åldersmässiga) generationsskillnader
Gemensamt för alla dessa var att de både gjorde en bra och lysande presentation, och hade ett tankeväckande och intressant budskap. Någon som jag missade men jag gärna hade lyssnat till var Mirjam Hauck, England som hade en poster i en av de modererade postersessionerna.





